21 maj Det finns guld i skogen
Det måste ändå vara så att väldigt mycket av det man får med sig i traditioner är starkt knutet till barndomen och den kultur man är uppvuxen i.
I Sverige är vi duktiga på att plocka svamp, lingon, blåbär, hjorton och smultron. Nässlor såklart, för den vågade. Men vi plockar ju bara det vi känner igen, särskilt när det gäller svampar så att vi inte får med något i korgen som är farligt.
När jag har tagit promenader med mamma och hennes asiatiska gäster och släktingar någon gång har ibland eufori utbrutit i skogen. De pekar på olika växter jag inte känner igen och pratar ivrigt och snabbt, jag förstår att det är ätliga växter som vi i Sverige inte tar vara på. För vi vet ju inte vad det är! Och hur man gör för att tillaga dem!
När jag var liten drog vi alltid ut med familjen i skogen på våren och plockade ormbunkar. Don´t try this at home! Jag säger det, för jag vill inte att någon ska bli förgiftad. Ormbunkar precis som murklor är nämligen giftiga. De går att äta men måste behandlas för att bli ätbara.
Vi plockade pappkassar fulla med håriga, knoppande ormbunkar. Bar hem dem och mamma förvällde allt i omgångar. Sedan hade vi hela pannrumsgolvet fullt av torkade ormbunkar. Efter ett par turer i skogen var vinterns ormbunksförråd säkrat. Ormbunkar är en delikatess i Korea och tingar ett högt pris i mataffären. Ormbunkar ingår ofta i den traditionella koreanska rätten Bibim Bap.
Kirskål som å ena sidan är ett svårutrotat ogräs, äts med fördel i Korea. Kanske har du provat en sallad på spröda maskrosor?
Kirskål
Maskros
Nässla